annanorlin

Jag var hemma hos Nicole och dagen drog mot sitt slut. T hade lämnat oss i all hast eftersom han skulle iväg till min syster Linn och hjälpa henne med något. När han väl kom tillbaka så drog han någon historia om Linn och att hon ville käka middag med oss eftersom hennes pojkvän jobbade. Sagt och gjort så var vi på väg hemmåt och på parkeringen stod Linn och väntade. När vi har gått upp för dom extremt jobbiga trapporna och T låser upp dörren och vi ska precis kliva in i lägenheten så börjar jag att harkla mig och ska just ursäkta Linn för att vi har det väldigt stökigt så möts jag istället av en väldoftande och ren lägenhet med en massa tända ljus överallt! Jag blir alldelens paff och känner hur lugnet drar över mig och hinner tänka: T är ju alldeles för underbar! Jag vänder mig till vardagsrummet och ser att på barbordet är det en blombukett, 2 fina tavlor om kärlek och en fin ljuslykta som har ett litet kinderägg i sig. Linn tar Freja och jag går fram till bordet med världens leénde och frågar honom vad i all världen han har gjort?! Jag ger honom lovord och massa pussar å kramar och säger att jag blir så glad för att han har fixat det fint här hemma. Han viftar bort mina lovord och ber mig istället att läsa kortet som finns i blombuketten. Jag blir så där löjligt fnissig och sedan så ser jag kinderägget och blev ännu mer glad! (Hade fått en dille på den där kindermaxi chockladen - kunde inte få nog av dom, eller kan fortfarande inte det) Jag tänkte för mig själv att det här är så typiskt T, han känner mig så väl och vet precis vad jag gillar och tycker om. Han vet vad han ska göra för att få mig att bli glad och trycka på dom där rätta knapparna så mitt humör går från sur till glad. Vi öppnar kinderägget och jag flinar bara för att jag får käka den där goda chokladen! "Kolla vad du fick för leksak då" säger han till mig. Jag tänker inte så mkt på det och öppnar och vad ligger där om inte en förlovningsring. Jag blir helt stum. Fattar ingenting. Är det en leksaksring, driver han med mig? Men nej. Det är min alldelens egna förlovningsring. Vi är äntligen en "riktig" familj, enligt mig. Jag har min man som jag älskar, vi har vårat barn som vi avgudar och jag har en ring på fingret som bevisar att jag är oerhört förälskad och lycklig. Jag blir så glad, så rörd och jag kan inte förstå att han har lyckats hålla detta hemligt för mig! Han sätter ringen på mitt finger, och jag likaså på hans och pussar honom sedan sönder och samman! Efter 3 ½ år tillsammans så har vi äntligen förlovat oss! Och det där med giftemål då? Det tar jag när jag närmar mig 30 sträcket. Om jag får bestämma ;) Har aldrig sett mig som en gift kvinna vid 22 år. Men 30? Många gånger! Och jag hoppas att innan dess har vi hus och ialf 2-3 barn till, om jag får som jag vill.