Like these autumn leaves I dont have nothing to hold.

allt jag kan säga är att jag är så innerligt less på dig och ditt beteende. Verkar som att det inte spelar någon roll vad jag än säger eller gör. Du varken lyssnar eller gör något åt det. Är innerligt less på att alltid vara den som ska visa hänsyn till dig. När det passar dig själv och dina behov så går allt galant. Men när det väl kmr till mig och mitt, då är det fruktansvärt svårt att förstå. jag önskar så innerligt att du kunde läsa mina tankar eller känslor. du som har vart med om det här så många gånger förr, lär du dig aldrig? vet du ingeting och lär du dig inte av misstag? du är en värre nybörjare än mig. men jag har gjort det här så länge så jag kan lika väl fortsätta. men när ska man inse att man inte kan lära gammla hundar sitta? när ska man inse att man inte har något kvar? varför ska det vara så jävla svårt att ta tag i livet och fortsätta vidare, när man tagit samma stig otaliga gånger.. jag hatar det här.

who do you think you are running round leaving scars. collecting your jar of hearts, and tearing love apart. you're gonna catch a cold, from the ice inside your soul. so who do you think you are?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0